I höstas så började jag på allvar fundera på om jag ville ha en häst. Jag hade varit väldigt från och till hela sommaren och det var väl någon gång i December som jag och mamma bestämmde oss för att vi skulle köpa en häst och att det var dags att börja leta, det kändes verkligen helt rätt när vi bestämde oss.
Sedan i Januari har jag och mamma letat och vi har säkert tittat på fler än 10 hästar. När vi började föreställde jag mig att det skulle vara svårt att hitta en häst, men jag trodde knappast att det skulle vara såhär svårt som det har visat sig vara!
På första stället där vi var och tittade red jag tre hästar. Jag kan säga att jag var aningen deppig när vi åkte därifrån, det kändes som att jag inte kunde någonting. Efter den dagen så utvecklades jag något otroligt på bara typ 2 veckor.
Efter det har vi tittat på en hel del hästar och det är ingen som har känts sådär rätt (det känns verkligen som att man dömmer ut de hästar som man har provridit, men alla har varit fina men det är ingen som liksom fastnat).
Det kan vara så att jag tror lite förmycket på "kärlek vid första ögonkastet" men det ska ju kännas rätt? Men hur sjuttan vet man hur "rätt" ska kännas? Ibland blir jag galen på det, men ibland blir jag bara ännu mer peppad till att titta på ännu fler hästar.
Nu har jag i alla fall blivit väldigt pepp på att hitta en häst när Tea har flyttat in med sin Snerra, det är ju verkligen en dröm att vi ska stå i samma stall, med två EGNA hästar!

Hela resan att leta efter häst är verkligen utvecklande, rolig och peppande! Och jag lovar när jag hittar min häst så ska jag försöka beskriva med ord hur "rätt" känns!